Visar inlägg taggade med kultur

Tillbaka till bloggens startsida

Så gör vi inte i Sverige- svenska män beter sig inte så

Vi upprörs alla över det som hände i Köln men på olika sätt.
En adopterad asiatisk kvinna skriver ett debattinlägg om att svenska män minsann inte heller har en rumsren kvinnosyn. Hon berättar öppet om sina upplevelser o erfarenheter om hur hon som adopterad asiatisk kvinna utsätts för olika former av ofredande av svenska män.
Fruktansvärt tycker de flesta.
Några andra adopterade asiater känner igen sig o någon etiskt svensk kvinna skriver ett eget inlägg om att det är absurt att jämföra svenska mäns kvinnosyn med sk Mena mäns syn på kvinnor.
På vilket sätt är det absurt undrar jag?
Mena männen i Köln attackerade kvinnorna i grupp menar några, så beter sig minsann inte svenska män..
Precis som att svenska män är några slags jämställdhets änglar tillhörande en feministisk gosskör.
Jag kan tala om att så är inte fallet.
Dagligen stöter jag på inlägg på sociala medier där svenska män önskar att vissa kvinnor blir våldtagna av allt ifrån somaliska sjörövare till att de själva ska våldta dem till döds.
Det skickas snoppbilder med våldtäkts hot, alltifrån att de ska våldtas i grupp eller på tu man hand.. En annan vill sätta en yxa i fittan på en specifik kvinna o en tredje ifrågasätter kvinnlig rösträtt o menar på att Sverige är ett Matriarkat, därför måste vi begränsa kvinnors yttrandefrihet.
En fjärde frågar "är du muslim fitta" o uppger sedan att han ska sprida sin vita kristna sperma i muslimska kvinnor o att det är hans jobb att "knulla muslimska kvinnor" som han själv uttrycker det.
Vi har en folkvald politiker som helt öppet i samband med järnrörsskandalen kallade en tjej för "den lilla horan".
Men Mena män har en förskräcklig syn på kvinnor!!
Tillbaka till Köln.
Ett antal asylsökande män från Nordafrika omringar, antastar o ofredar några kvinnor.
Ja, det är åt helvete att vissa män beter sig så, men det folk som debatterar om detta hakar upp sig på är att det är nordafrikanska män.
Att de gjorde det i grupp.
Tror ni att offren hade upplevt det som mindre obehagligt om det varit vita män? Kristna män? Infödda tyskar? Jehovas vittnen? En ensam man?
Nej knappast!
Men svenska män beter sig inte så..
Nej för ofredande o sexualbrott existerade inte innan män från Mena länder kom hit.
Svenska män ofredar inte i grupp.
Vad spelar det för roll om man ofredar kvinnor på egen hand eller i grupp?
Men svenska män som uppför sig så är ju inte representativa för svensk kultur..
Men kära du, är idioterna i Köln representativa för hela arabvärlden o dess kultur?
Varför åker vi då på semester till sådana länder? För att bli sexuellt ofredade? Deras fängelser måste ju vara överfulla om alla män våldför sig på kvinnor till höger o vänster.
Är det inte ofredande som brott som är det centrala problemet?
Att det faktiskt finns män som anser sig ha rätt att ge sig på kvinnor o utföra sexuella handlingar mot deras vilja? Är det inte det som är problemet o där vi bör lägga fokus?
Inte vart männen har sin kulturella o etniska hemvist.
Kvinnor o flickor utsätts för sexuellt ofredande o våldtas världen över, varje dag just därför att de är flickor o kvinnor..
Än idag läggs fokus på offrets klädsel o beteende i våldtäktsrättegångar i Sverige. Precis som att hennes val av trosor har en avgörande betydelse för hennes trovärdighet i rättssak.
Är det jämställt?
När ska vi börja ifrågasätta gärningsmannens sexuella vanor, beteende o alkoholintag?
När ska han få bevisa att hon ville ist för att hon ska bevisa att hon inte ville. För utmanande kläder, hade druckit (läs får skylla sig själv) följde ju med hem frivilligt (läs har själv försatt sig o den situationen o får skylla sig själv). Jämställt?
När ska vi sluta nicka förstående när han säger att han inte förstod att hon sa nej.. Att hon inte ville.
Det kallas manskultur, inte Mena kultur. Manskulturen ser likadan ut i hela världen!
Det är det som är problemet, det är något vi borde göra någonting åt, inte sitta o hetsa upp oss över att ett gäng idioter har antastat kvinnor i grupp o lägga all vår fokus på deras ursprung.
När sånna saker utförs av utländska män så tillskrivs alla män från samma kulturella hemvist dessa egenskaper.
Alla Mena män har en hemsk kvinnosyn, det ligger i deras kultur att bete sig så. Så gör vi inte i Sverige, svenska män gör inte så.
När svenska män uttrycker sig vedervärdigt mot kvinnor eller köper sex av någon thailändsk småbrud så är det plötsligt inte något kulturellt betingat. Då rör det sig om enstaka män, undantag som bekräftar regeln..
Hör änglakören sjunga igen.
Det är allmänt känt att svenska män åker till Asien o Tallin som sexturister.
2010 hade 1 av 6 svenska män köpt sex.
Idag är siffran 10-12% av alla svenska män.
Ca 10% av de svenska männen anser alltså att kvinnors kroppar o kön är en handelsvara man kan köpa o äga för en timme. De anser sig ha rätt att utnyttja en redan utsatt tjej/flicka/kvinna.
Vi vet också att vita män går på strippklubb, besöker bordeller i olika delar av världen.
Män exploaterar o objektiferar kvinnans kropp världen över. Flickor vissa så unga som 8-9 år säljs till bordeller som sexslavar.. Varför? Jo för att behaga män..
Varför fortgår trafficking än idag?
Jo ni vet det det är med efterfrågan av varan?
Är det finare att betala för sin rätt att sexuellt utnyttja kvinnor än att bara ge sig på dem? Ensam då förstås för svenska män gör inget i grupp.
Förutom när de sitter på samma strippklubb såklart, då vistas de ju i samma lokal eller besöker en bordell, men de gökar ju inte ihop så att säga. Så gör ju inte svenska män. Det är ju skillnad! Köper man sex på egen hand eller skickar en bild på sin snopp i ensamhet är man ju lite finare o en liten utstickare från den annars så jämställda kulturen.
Sen har vi det här med att amma på offentlig plats.. Tänk att så många svenska män upprörs över att spädbarn behöver mat även utomhus.
Nej, kvinnor ska inte amma offentligt, brösten hör hemma i sovrummet. De är ju sexuella!
Vi vill inte se kvinnobröst när de används för det de är till för.
Men vi tittar gärna på dem i sovrummet, på porrfilm eller när du solar topless på stranden.. Inga problem.. Bara vi slipper se dem när ditt barn ska äta. Då förvrängs hela den sexuella objektigieringen av de kvinnliga brösten.
Det var inte så länge sedan som kvinnor i Sverige fick rätt till sin egen kropp i form av aborträtt o att våldtäkt inom äktenskapet kriminaliserades.
Innan vi kräver att asylsökande män ska gå en kurs i jämställdhet o hur man uppför sig mot kvinnor kanske vi ska lära våra egna män ett o annat.
För problemet ligger inte i männens kulturella hemvist, det har med mäns generella attityd mot kvinnor att göra o den har varken etnicitet, religion eller någon specifik kultur.
Manskulturen är global o det är den som är problemet!
Vill tydliggöra att jag inte menar att alla män ofredar kvinnor!
Finns helt underbara män som förtjänar all respekt i världen!
När jag skriver män så menar jag de som har en unken syn på kvinnor oavsett härkomst, o det är långt ifrån alla män!
O ja, jag vet att det finns kvinnor som uppför sig som idioter också, det finns inga ursäkter för deras beteende heller!

Hon förtjänar att dö..

Expressen visar idag en film där en morfar hittar sitt nyfödda barnbarn övergivet på gatan, som vanligt haglar hatet på nätet o folk dömer ut mamman som
Psykiskt sjuk, förlossningsdepression, att hon förtjänar o dö, borde låsas in på livstid, att hon inte borde få skaffa fler barn..
Alla dessa åsikter utan att veta varför hon gjorde som hon gjorde.. Det enda som framkommer är att hon höll graviditeten hemlig..
Det fick mig att tänka på mig själv, andra adopterade o våra bio föräldrar som även de har lämnat oss av olika orsaker.. Vilka hatiska kommentarer skulle våra bio föräldrar möta om just deras fall skulle visas upp i media?
Bara i Sverige finns ca 50000 internationellt adopterade.
Det alla adopterade har gemensamt är att vi alla har blivit övergivna av våra biologiska föräldrar på ett eller annat sätt..
Vissa lämnas som nyfödda eller direkt efter förlossningen, andra som lite äldre, vissa hittas precis som denna lilla pojke på gatan o lämnas på
Barnhem.
Det man inte får glömma innan man dömer andra är att det är inte som i Sverige.
Det är en annan kultur, en annan kvinnosyn, ett helt annorlunda samhälle som inte är uppbyggt på samma sätt som i Sverige.. Det finns inget som heter föräldraledighet, pappaledighet, jämställdhetsbonus, gratis mödravård eller preventivmedelsrådgivning.. Inte heller kunskap eller resurser för att ge någon behandling mot förlossningsdepressioner eller liknande.. Tror ni att en fattig ensamstående mamma på Indiska landsbygden har pengar att söka psykvård för förlossningsdepression? Förmodligen har hon fött barn hemma för att det inte ens finns pengar till att föda på sjukhus.. I många länder är det olagligt med abort, att bli gravid o få barn utanför äktenskapet är en stor skam o kan få förödande konsekvenser för kvinnan.
Denna kvinna dolde sin graviditet, säkerligen inte för att hon tyckte det var kul..
I vissa länder finns speciella hem för kvinnor som är hemligt gravida.
De bor där under graviditeten, föder sina barn där, lämnar sina barn där o återgår om de har tur till sina familjer efteråt.. Förhoppningsvis blir de gifta o bildar ny familj.
Har man någon gång mött kvinnor som ska lämna bort sina barn så vet man att det är det svåraste beslut en mamma tar i sitt liv..
Men det finns många faktorer bakom varför de tar det beslutet..
Allt ifrån fattigdom, att de blivit svikna av pappan till barnet, att de är ogifta eller sjuka.. Påtryckningar från familj eller släkt.
Problemet ligger oftast inte hos den enskilde mamman utan på samhället o synen på kvinnor..
I mitt fall så blev min bio mamma lämnad av min bio pappa för att deras äktenskap inte godkändes av hans familj.
Min bio mamma hade inget stöd varken från familj eller samhället att ensam ta hand om mig.
Vad hade hon för alternativ?
Tänk er själva att ni skulle bli förskjutna av er familj, släkt o i vissa fall hela er kommun om ni blev gravida utanför äktenskapet eller våldtagna..
På grund av dig så får hela din släkt dåligt rykte, ingen av din släkts kvinnor kommer att bli gifta pga att du har dragit skam över familjen..
Du har tur om du bara blir förskjuten, många blir mördade..
Din enda chans till överlevnad är att tigga på gatan eller i bästa fall hamna på en bordell.. Är det en lämplig o värdig uppväxt för ett barn?
Skräcken att hamna i den situationen får många att göra saker i ren panik.
Vi vet inte varför denna mamma handlade som hon gjorde, därför ska vi heller inte döma!
Men ja, det är tragiskt o fruktansvärt att sån t händer i världen idag..
Bara i Sverige finns det ca 50000 barn som alla blivit övergivna av sina bio mammor o pappor..
Är det någon som tycker synd om oss eller säger till oss att våra bio föräldrar förtjänar att dö, låsas in för resten av livet eller att de aldrig borde få skaffa fler barn för att de en gång gjorde valet att lämna oss? 

Hur tänker folk om de finska mödrar som under kriget valde att skicka sina barn till Sverige? 

Är det så mkt bättre o finare att överge sina barn på det viset än på grund av fattigdom? 

Är nöden o desperationen i krig lättare att förstå o acceptera än nöden o desperationen i fattigdom o socialutsatthet? 

Vad är skillnaden på att i ren desperation överge sitt barn på gatan o att i samma desperation skicka sina barn utomlands till främmande människor på grund av krig o fattigdom? 

Tror man på Bibeln kan man ju fundera över varför Moses mamma lade honom i vassen.. Var hon en dålig mamma? Förtjänade hon att dö för sin handling? Bli inlåst resten av livet? 

Vad är skillnaden på att överge ett barn på gatan o att lämna sitt barn i en korg i en flod? 

Det finns andra länder än Sverige, andra kulturer än den vi har här o alla samhällen ser inte ut som här.. 

Boxen sträcker sig utanför Sveriges gränser, vi måste tänka utanför den..

Oönskade flickor o heliga kor

Sedan jag kom hem från Indien har jag fått frågor som fått mig att inse vilken förlägen syn vi har på Indien o den indiska kulturen..
Men bottnar den ur fördomar eller bara i okunskap?
Varför granskar o ifrågasätter vi bara andras sätt att leva o inte vårt eget?
Varför ser vi bara myntets ena sida o inte det andra?
Frågorna jag fått handlar mycket om kvinnor o kossor..
"Går kossorna lösa på gatorna"?
I en storstad som Kolkata finns det lika många lösgående kossor mitt i gatan som det finns lösgående isbjörnar på våra gator i Sverige..
Kanske finns det lösgående kor på gatorna på indiska landsbygden men där har jag inte varit så det kan jag inte svara på.
"Men de sparar väl bajset från korna"?
Ja kanske på landsbygden, i storstäderna har de lika mycket användning för kobajs som vi har för hundbajs.. Dessutom använder vi själva gödsel av olika slag i Sverige för att ge näring åt våra växter o grödor..
Förr använde man torkade komockor som bränsle när man eldar.. Nu vet jag inte om det fortfarande används.. I Sverige hugger vi istället ner vår skog för att få bränsle till våra eldar..
Man kan ju undra vilket som är bäst?
"Men varför är korna heliga egentligen"?
Jag tror det har att göra med att hinduerna anser att allt liv kommer från kon.. Inte bara ur religiös synpunkt utan även i det verkliga livet. En ko ger mjölk, gödsel o används som arbetsredskap o är ett viktigt redskap för överlevnad för bönderna.
Här suckar många o skakar på huvudet..
För det är ju mer logiskt att tro på jungfrufödsel o att talande brinnande buskar informerar en kvinnlig oskuld om att hon kommer att föda ett barn.
Att bero på kvinnor så är väl kvinnorna inte värda någonting i Indien?
Detta ämne är rätt komplext, för att förstå hela sanningen kring indiska kvinnor ska man vara lite insatt i hinduismen o dess kultur.
"Det måste vara svårt att resa i ett land där korna är mer värda än kvinnan"?
Nej det är det inte.. O så är inte heller fallet.
Ni anar inte hur många självständiga o starka kvinnor jag mött under min resa!
En 19 årig journalist, en kvinnlig advokat o 2 unga studenter varav en riktat in sig på västerländskt mode för att nämna några.
Unga tjejer som röker, sminkar sig o klär sig i tighta jeans precis som här hemma.. Tjejer med drömmar, ambitioner o som har hela livet framför sig! Med samma chans till självförsörjande som svenska kvinnor har.
Jag har även mött kvinnliga turister som reser själva runt hela Indien.
Hinduismen är dessutom den enda religion som har kvinnliga Gudar.
Under mina 4 veckor i Indien har jag blivit tilltalad "mam" eller "Madame" o ingen har stirrat på mig som som att jag vore ett lättfångat villebråd att sätta tänderna i..
Blir oftare utsatt för ovälkomna sexuella inviter, blickar o respektlösa karlar här hemma i Sverige..
Visst finns det ett förtryck mot kvinnorna i Indien men förekommer det inte förtryck mot kvinnor av olika slag runt om i hela världen? O hur jämställa är vi svenskar egentligen?
Tjänar svenska kvinnor lika mycket som svenska män?
Vem sköter egentligen det mesta av hushållssysslorna i de svenska hemmen?
Fundera på det ettag..
Sen har vi det här med kastsystemet som många verkar tycka är så fruktansvärt..
Hur ser vårt eget klassamhälle ut med segregation, arbetslöshet o kommunernas olika ekonomi?
Är det så mycket bättre?
När kommer vi få se en kostymklädd vd springa till T banan i Rinkeby tidigt en måndagsmorgon?
När ska vi få se en somalisk familj bland alla villor i Djursholm med en Ferrari parkerad på garageuppfarten?
"Men det är ju förfärligt att de inte får gifta sig med vem de vill"!
Tror ni på fullaste allvar att någon av kungabarnen hade fått gifta sig med en kurdisk flykting?
Eller att pappas flicka uppvuxen i Täby någonsin kommer att gifta sig med Ahmed från Rosengård?
Skillnaden är att kastsystemet är förbjudet enligt lag i Indien men i Sverige är det fritt fram att visa vilken sociala status man har i form av materiella saker som bilar, smycken, kläder, bostad o bostadsområde..
Vi visar vart i samhället vi står genom att skriva i sociala medier att vi åker till Thailand, drar på skidsemester, åker till våra sommarstugor ute i Skärgården eller lägger upp bilder där vi dricker skumpa o äter ostron..
Är vi verkligen så mycket bättre här hemma?

Svartvit Lucia

Idag firas det Lucia hemma i lilla Svedala..
Jag brukar i vanliga fall älska Lucia!
Lucia har för mig en hög mysfaktor med det mörka ute o ett vackert luciatåg med ljus o sånger med önskan om ljus,frid o kärlek.
I år är jag bara glad att jag befinner mig på andra sida jorden o slipper höra alla debatter om att Lucian har fel hudfärg, hårfärg, ser ut som en man eller huruvida Lucia från början var ljus eller mörkhårig..
Att bara mörkhyade pojkar får vara pepparkaksgubbar eller på sin höjd tomtar, men flickor får inte vara tomtar i luciatåget..
Vad hände med Luciafirandets budskap? Luciatågets sånger om önskan om ljus,frid o kärlek till våra medmänniskor?
Det är skrämmande att det finns folk som på riktigt rasar över att en mörkhyad flicka/tjej/kvinna inte anses värdig eller lämplig att framföra en önskan om ljus,frid o kärlek.. O att de dessutom hetsar om detta helt öppet på sociala medier.
Att de på riktigt anser att Lucia enbart har med utseende att göra..
Lyssnar dessa människor inte på sångernas innehåll? "Vi önskar eder alla en fröjdefull Jul", eder alla- inte bara vissa..
Varför spelar det roll vem som framför detta budskap?
Hade Luciatåget kunnat sjunga låtar av Metallica utan att de brytt sig så länge Lucian är vit o blond?
Jag saknar tiden då jag brukade gå upp tidigt på Luciadagens morgon, dra på TV n o börja dagen med lite fridfull musik, njuta av dessa mysiga ljus som lyser upp i mörkret, sångerna om ljus o kärlek o sedan gå till jobbet med en känsla av harmoni o frid i själen!
Önskar att jag en dag får återuppleva den känslan ist för att bäva för allt hat som folk sprider runt på en dag som enligt tradition ska sprida ljus, frid o kärlek..
Glad Lucia o en önskan om ljus, frid o kärlek till er alla!
Namste 🙏

Dödsdansen- en föreställning som berör

Igår fick jag förmånen att tillsammans med ett gäng andra bloggare se genrepet av Strindbergs "Dödsdansen".

Det enda jag visste innan var att rollerna spelades av Mikael Persbrandt, Lena Endre o Thomas Hanzon. 

Jag hade därför inga specifika förväntningar innan. 

Hur ofta får man på teater utan att veta vad man ska se o dessutom ha i uppgift att skriva en recension om det man sett efteråt? 

Så där satt jag i mörkret på Maximteatern utan en blekaste aning om vad som komma skulle.. 

Kl 19.30 gick ridån upp o istället för tjo o shim o hel ensemble så möttes min syn av ett mörkt rum med en stol placerad mitt på scenen. 
Ut kommer en dyster Lena Endre tätt följd av en om möjligt ännu dystrare Persbrandt.. 

Oj tänkte jag. Jag vet att Strindberg skrev tunga saker men det här?  Ska detta bli en två timmar lång depression?

Jag hade fel.. 

Nog för att Dödsdansen handlar om ett par som varit gifta i 25 år o som lever isolerade från omvärlden. 
Hat o bitterhet genomsyrar deras äktenskap o synen på varandra. 
Men mitt all bitterhet får man känslan att de faktiskt bryr sig om varandra lite.. 
Allt ställs på sin spetts när en släkting kommer o hälsar på från Amerika. 

Man vill skrika "men skilj er för h- vete" rakt ut. 

Man åker en känslomässig berg o dalbana. 
Mitt i all dysterhet så lockas man till skratt! 

Det är en välgjord föreställning med endast tre roller o lite rekvisita. 

Man tvingas även att tänka själv när man sitter där i sin känslomässiga karusell då all rekvisita har en symbolisk bakgrund, en tolkningsfråga givetvis. 

Gillar ni teater o vill få er en tankeställare samtidigt som ni blir roade så gå o se den! Helt klart sevärd! 

Efteråt var jag tom i skallen.. 
Tankar skulle sorteras o intryck smältas. 

En i gruppen som ligger i skilsmässa tyckte att det var hög igenkänningsfaktor på hens eget ältenskap. 

Själv reflekterade jag över mina tidigare relationer o mitt eget ältenskap. 

Hur långt ska man gå för att lappa ihop det man har? 

Vad vinner man på att stanna i destruktiva förhållanden? 

Hur hamnar man ens i destruktiva förhållanden o varför är det så svårt att ta sig ur? 

Jag är glad att jag fick förmånen att se genrepet av denna föreställning, annars hade den nog gått mig förbi tyvärr! 

Har du någon gång levt i en dålig relation kommer du att känna igen dig! Ibland kan det vara skönt att (även om det är en teater) känna att man inte är ensam i sin situation. 


Äldre inlägg