Visar inlägg taggade med sömn

Tillbaka till bloggens startsida

Sov då för h vete

Hur ofta har man som småbarnsförälder inte velat skrika "men sov då för fan"?
 I snart 2 år har vi kämpat med A s sömn. Antingen vägrar hon att somna eller så somnar hon men vaknar ofta på nätterna. Vill det sig riktigt illa så är hon vaken några timmar mitt i natten. 
Prövat diverse metoder för att få henne att somna men icke. 
Hörde talas om boken "Kaninen som så gärna ville somna" och lade mitt sista hopp på en tecknad Kalle Kanin.  (Ja jag vet att det låter desperat och jag desperat också). 
Premiärläste igår kväll och till en början gick det rätt bra.. Hon låg och svarade ja på alla påståenden och ettag såg det till och med ut som att hon skulle somna. Men som kom det en snigel i boken och lilla A kvicknade till, hytter med pekfingret  och började sjunga "Lilla snigel" med vällingflaskan dinglandes i mungipan. 
Mitt hopp dog en smula men det var svårt att inte hålla sig för skratt. 
När Kalle kanin träffade den kloka Ugglan fick A nog. Hon satte sig upp och skrek "Min" och blev jätte arg när hon inte fick boken. Försökte sätta henne så att hon kunde se bilderna men nej.. "MIN" var det som gällde och då gav jag upp. 
Idag ville hon läsa den på dagen när hon skulle sova men samma sak. Gick bra fram till den där Ugglan.. 
Får se hur det går ikväll. 
Kom igen Kalle Kanin du är mitt sista hopp! 


How often have you as a parent of young children not wanted to yell " what the fu.. Sleep now" 
 For nearly two years we have struggled with little A's sleep. Either she refuses to fall asleep or fall asleep, but she wakes up frequently at night. If things go really bad, she is awake a few hours in the middle of the night.
I have tried various methods to get her to fall asleep but not.
Then I Heard about the book "The rabbit who so wanted to go to sleep" and put my last hope of a cartoon Donald Rabbit. (Yes, I know that sounds desperate and I really am desperate too).
Prime read yesterday evening and at first it went quite well .. She lay and answered yes to all claims and it even looked like she would fall asleep for a while.. But as it came a snail in the book A start to point with forefinger and began to sing "Little Snail" with her baby bottle dangling in her  mouth.
My hope died a little but it was hard not to laugh.
When Donald rabbit met the wise owl A had enough. She sat up and shouted, "Mine" and became very upset when she did not get the book. Tried to put her so that she could see the pictures but no .. "MINE"
was in force, and then I gave up.
Today she wanted to read it on the day when she would sleep, but the same thing. Went well until there owl ..
We'll see how it goes tonight.
Come on Charlie Rabbit You are my last hope!

Det är svårt att bli människa igen..

Först var det lilla A s tur, sen dukade min man under, nu är det min tur att ha hjärnan full med snor..
Har tom fått träningsvärk i magen av allt nysande o snytande...
Ingen ont som inte har något gott med sig som man säger.. 

Kanske kommer ha ett 6 pack på magen efter det här. 😀
Andlig som jag är så tror jag faktiskt att det är bra att vara sjuk o må dåligt ibland för att vi ska bli påminda om hur bra vi har det när vi är friska..
Men det var lättare att vara sjuk förr innan man fick barn..
Då kunde man sjukskriva sig, stanna hemma o sova i 3 dygn o så var man på benen igen. 
Att sova i 3 dygn med en 1 åring går sådär..
Sömn är bästa medicinen men hela kureringen går långsamt när man aldrig får sova trots att mannen i huset tar A på nätterna.
Dessutom är jag ju nuförtiden familjeförsörjare o har varken tid eller råd att stanna hemma o vara sjuk..
Liksom vab är egen sjukdom lika stressande, för även om jag stannar hemma så växer högen med jobb på kontoret.. Även detta stressmoment tror jag påverkar tillfrisknandet.

Det är nackdelen med att ha ett självständigt jobb där ingen annan än jag kan göra jobbet.. 

På sjukhus, Ica, caféer o liknande ställen fortsätter jobbet sin lilla gång oavsett om någon är sjuk. Man börjar på en ny kula när man kommer tillbaka. 

På mitt jobb händer ingenting i mina ärenden förutom akuta saker som tas omhand av kollegor. 

Allt jag påbörjat ligger där jag slutade, hembesöken o inplanderade möten skjuts fram så att jag kan ta dem när jag är tillbaka. 

Mina klienter får vänta ytterligare på sina beslut o jag får öka takten när jag kommer tillbaka för att inte komma allt för långt efter i mitt arbete med uppföljningar o allt annat man har påbörjat o borde ha påböjrat. 

Jag ligger redan efter o det kommer att ta tid att komma i fas. Att däcka i en förkylning från helvetet har jag verkligen inte tid med.. 

Eller är det galet att tänka på andra när man är sjuk o egentligen borde bädda ner sig o bara bry sig om sig själv? 

Men nu är det som det är, imorgon är det måndag o jag har en del att göra på jobbet. Har bett jouren att avboka mitt hembesök då det inte är så lämpligt att gå hem till äldre människor med en bakteriehärd som kan däcka en hel arme..
Kanske inte så bra att gå till jobbet alls, men där kan jag iaf låsa in mig på kontoret o sitta i min ensamhet..
Får åka o göra det viktigaste o försöka komma hem tidigt ist..
Nu drar jag ner ridån för ikväll..
På återseende när krafterna är tillbaka!